Måndag em


Hej kära ni.

Vilken dag än så länge, har både hunnit sova väldigt FÖR länge (11:30), vilket resulterade i att det inte blev någon träning idag! Tagit emot så mycket psykist så jag har fått gråta lite... å nu sitter jag här med så mycket känslor i kroppen och vet inte vart jag ska ta vägen. Men måste ändå säga att det jag känner för just nu när jag är arg och ledsen är att jag verkligen skulle vilja träna skiten ur mig! ALDRIG någonsin har jag tänkt eller känt så! Och för mig är det underbart! Bara hört om folk som känner så här och på något sätt blivit så avis. Nu var det min tur, fast utan träning =(


Igår som sagt så fyllde jag år, hela 26 år, riktigt gammal känns det som. Tycker det var bra med 25, inge mer!
Jag åt precis som jag skulle fast jag bjöd på kalas, bjöd dock inte på vanligt kalas utan pannkakskalas. Jag tänkte lite smart där. Det svåra för mig är ju bullar, kakor, glass mm. Tårta kan jag vara utan OM det inte är choklad såklart. Men när jag tänker på pannkaka så vattnas det självklart och det var väntat när jag stod och stekte också, sen tog man fram alla tillbehör, sylt, bär, glass, honung, kanel, äpplen, grädde och glass och alla börjde svulla i sig, och mitt i allt satt jag med min goda bars (självklart choklad) från Itrim, det var som jag såg mig själv från taket och rent ut sagt, FAN vad jag var stolt över mig när jag insåg vad alla satt och gotta sig i medans jag var hur sund som helt. Alltså jag var inte skade glad utan bara stolt över mig själv att en dag kan jag också unna mig det där utan att ha dåligt samvete för vad jag ska äta! Sen mådde alla sisådär efter att ha ätit upp alla pannkisar.
Det gäller verkligen att tänka rätt i rätt stund och se på sig själv och tänka vidare på hur man vill leva för att må bra.


Jag fick jättefina svart glas lycktor samt en jättefin väggklocka från village. Så nöjd!!!

På kvällen blev jag medbjuden på Mia käringers show på cirkus, Zandra hade en biljett över och tänkte på lilla mig då, SÅ snällt tycker jag.
Mycket bra show, vilken människa. Tänk att man vågar göra som hon gör! Helt otroligt!
Jag kände att jag i vissa stunder inte viste om jag grät pga av skratt lr för att dte var så hemskt det hela som hon gjorde det roligt till liksom... Var nog mest skratt när jag tänker efter men sen när man ligger där hemma i mörkret och fundera så insåg man egentligen hur dåligt hon kanske har mått och hur många som kanske gör!
USCH!


Blev ett långt inlägg, hoppas ni orkar läsa om mitt.

Ha en fortsatt bra dag där ute i världen!
KRAM









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0